Sista dagen ombord, jag vet att jag kommer att sakna denna båt. Visst är det skönt att komma hem men måste nog säga att det går inte att jämföra med livet ombord på ett fartyg. Man stiger upp på morgonen och jobbar med det man har blivit tillsagd att göra och så får man all mat serverad på silverfat, ganska enkelt. Jag kan inte heller klaga på utsikten man har..
De här nio veckorna har varit väldigt lärorika på alla sätt och vis och jag är tacksam över att folk har orkat med att lära mej saker. Jag har sett olika kulturer och religioner ombord, det talas fem olika språk här och jag har insett att alla människor är ganska lika sist och slutligen, alla har bara olika personligheter. Jag har förstått att är man lite mer glad varje dag så lever man ett lyckligare liv och håller sig ung en längre tid i livet, det tycker iaf filipinos är hemligheten till varför de ser så unga ut. You must smile Lin, har jag hört nu som då.
Klart att det finns negativa saker också med att vara ombord men det finns negativa och positiva saker med allt här i livet. Det finns personer man tycker mer om och några tycker man mindre om men det är väl så det skall vara. Vissa nätter får man inte sova för att det gungar för mycket. Ibland vill man inte äta det som serveras. Någon dag vill jag bara gå i en affär och se på människor men det går inte... osv. Jag får vara nöjd med den situation jag är i.
Jag ångrar mej inte en dag över att jag kom hit, jag är så glad så glad att jag valde det här!
Vi ses hemma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar